En lite vintrig kväll med snöglopp i luften åkte vi till Öresundsterminalen för att lyssna på Amiralens Storbands öppna repetition…
Övningen inleddes och avslutades som vanligt med Harry Arnolds signaturlåt Stand By. This Is Harry, som den egentligen heter, följdes av en lång rad välkända låtar: Shiny Stockings med solo av Sigge Goldmann på tenorsax, Too Close For Comfort med Rosa Rydberg vid sångmikrofonen, hon lyste som solen och nybliven mormor.
Petri Soikkeli avlöste Rosa med härliga More, känd inte minst genom Andy Williams Innan ”den om kackerlackan”, alltså La Cucaracha, gjorde att det kliade under de fötter som kan dansa mambo.
De röda luvorna åkte på åkte på när det var dags för Have Yourself a Merry Little Christmas ned trumpetsolo av Rune Källén och Sigge Goldmann på tenorsax. Jingle Bells med fint pianospel av Staffan Hansson innan det blev sång igen, The Christmas Song med Petri och Do Nothing Til You Hear From Me med Rosa. Indian Summer med solo av Christoffer Sjögren på trombon innan första set avslutades av Leave Us Leap och Anders Hassgård med trummorna direkt bakom Cute.
Greenfields med Petri förde kanske tankarna hos någon till Gunnar Wiklund som sjöng den en gång i tiden med titeln Minns Du Den Sommar. After You´ve Gone med Christoffer Sjögren och även Anders Hassgård som framträdande. Liksom Rosa som gav oss George och Ira Gershwins S’Wonderful, här med svensk text av, då blev det Dunderbart, med trumpetsolo av Bertil Palm.
På med luvan igen! Dags för Santa Claus Is Coming To Town med Rosa och Petri plus helsvenska Hej mitt vinterland innan Let It Snow. Som två Rudolfar med röda näsor. Rakt igenom svenskt var det också i Nu Tändas Åter Ljusen I Vår Lilla Stad som kunde ge nya tankar på Gunnar Wiklund
Lite ”kuslig musik” i Marlowe´s Theme som var signaturmelodi till film och tv-serien om detektiven Philip Marlowe. Julstämningen kom tillbaka i Winter Wonderland och White Christmas (förstås!) med Rosa och Petri. Det blev – inte oväntat – ett extranummer, Almost Like Being In Love, en av Nat King Coles stora succémelodier.
Flera av numren har arrangerats av musiker som är eller har varit med i Amiralens Storband och solisterna var flera än jag tyvärr fått nämnt här.
Skånskans Jan Olsson gjorde här sin sista ”presentationskväll” och avtackades för lång och trogen tjänst med klingande flaskor.
Nu var vi i julstämning för att fortsätta stöka.
Text och foto: MARIA CEDERGREN