Harry Arnold-sällskapets stipendiater är efterfrågade både är och där. Vid hyllningen ”Frank Sinatra 100 ” nyligen på restaurang Översten i Malmö hade arrangören Jan Sigurd budat in trumpetaren Mårten Lundgren, stipendiat 2006 och basisten Lasse Lundström som fick HAS-stipendiet 2012.
Eminente Sven Bjerstedt, pianoprofessorn, förstärkte vid den nyrenoverade flygeln och crooner var Hayati Kafe som fick hjälp med sången av Vivian Buczek, Anna Pauline och Jan Sigurds moatjé Anna-Lena Bergelin.
74-årige Hayati Kafe har gjort internationell karriär med Sverige som bas sedan han kom hit 1962. Den som kan sin Svensktoppshistoria kanske minns hans succé med Sån’t (Things) 1968? Han har också showat på Kronprinsen på den tiden den här restaurangen i bottenvåningen var Sveriges största showrestaurang tillsammans med Berns och Hamburger Börs i Stockholm och att han kan sin Frank Sinatra råder det inte några tvivel om. Han har uppträtt med – vågar man påstå – hela den svenska jazzeliten och han brukar vara gäst hos Malmö JazzHouse i deras swingtält under Malmöfestivalen.
Jan ”Sigge” Sigurd, författare, kompositör och artist, man kan väl även kalla honom estradör, kan också sin jazzhistoria. Han hade under flera år ett mycket fint samarbeta med Monica Zetterlund som han också turnerade med under 1990-talet.
Hayati Kafe hade första set som ensam på plan med musikerna och efter Come Fly With Me kom Sinatra-succéerna på rad, även om man av vissa förståeliga skäl inte hann med alla drygt 2000 inspelningar som Frankie Boy gjort…
Översten var fullbokad och Vivian Buczeks härliga scatsong, Anna Paulines ballader och Anna-Lena Bergelin som får mig på gott humör bara jag hör och ser henne, drog ner välförtjänt bifall från krögaren Marcus Anderssons fullsatta restauranglokal. Som ägnar sig alldeles utmärkt för jazz i det intima formatet.
– Vi får väl se om vi kan fortsätta nästa år. För att dra runt det fordras det hjälp av jazzpressen i Malmö och det verkar tyvärr inte så lätt, säger Jan Sigurd.
Så rätt han har, ”Sigge”. Malmö är ingen rolig jazzstad numera, det är väl bara Jan Olsson ”Jolson” i Skånskan som håller populärjazzens fana högt. Alexander Agrell på Sydis kan ju sina saker, men han tycks finna störst nöje i att skildra så udda företeelser som möjligt. Fullsatta konsertlokaler roar honom i alla fall inte… Och sedan Christer Borg slutade på Kvällposten finns det ingen där som hört talas om vad jazz är?!
Text och bild: PETER KASTENSSON