Esben Just är en dansk musiker som gått under min radar. En pianist som har New Orleans som sin andra hemstad. Det var ett på flera sätt angenämt möte på Common Ground Jazz Club på Moriskan i Malmö på fredagskvällen 20 februari.
Egentligen hade jag åkt dit för att träffa Niclas Bardeleben, en trummis som jag lärde känna under den goda tältperioden i Hot House’ Jazztält på Malmöfestivalen för snart 20 år sedan. Han var en av tre lovande danska trummisar tillsammans med Henrik Holst-Hansen, Andreas Fryland och lite senare Andreas Svendsen. I tältet då med andra ungdomar som bl a Björn Ingelstam och Chris Tanner, nu etablerade i den europeiska jazzeliten.
Niclas hade sin första ”skolning” som trummis i Tivoligarden. Senare Trumslagare i Livgardet, husbatterist hos Niels Lan Doky på bl a Montmartre. Den här kvällen kom han till Malmö (igen, har gästspelat på Hot House) tillsammans med Esben Just Allstar i programmet Mardi Gras. Med Ole Skipper kontrabas och två tromboner, Allstar-medlemmen Stefan Friis Ringive och gästande ”hemmasonen” Ola Åkermanom arrangerar jazzkvällarna på Common Ground. Niclas hade sin första ”skolning” som trummis i Tivoligarden. Senare Trumslagare i Livgardet, husbatterist hos Niels Lan Doky på bl a Montmartre. Den här kvällen kom han till Malmö (igen, har gästspelat på Hot House) tillsammans med Esben Just Allstar i programmet Mardi Gras. Med Ole Skipper kontrabas och två tromboner, Allstar-medlemmen Stefan Friis Ringive och gästande ”hemmasonen” Ola Åkerman som arrangerar jazzkvällarna på Common Ground.
Och snacka om att man svängde till det! De två trombonisterna snickrade bl a till ett härligt intro till Just A Closer Walk With Thee. I Carneval (tror jag det var) duellerade Åkerman och Ringive med Bardelebens trummor. Under uppskattande applåder från den fullsatta Bistron på Moriskan.
Apropå publiken, så var den ungdomsdominerad. Så glädjande för kvällens äldste – det var säkert jag! – som normalt inte kan skryta med det (?) Hot House-kvällarna… Att New Orleans-, blues-, Boogiewoogie- och närbesläktade musikformer även kan dra till sig unga människor var den här kvällen ett fint och positivt bevis på.
Esben Just är inte bara en formidabel pianist, han är också en härlig jazz- och bluessångare, som han visade ofta under kvällen, bl a i egna shufflen Heksebryg. Liksom i New New Orleanska Tootie Ma Is A Big Fine Thing, framdriven av Ole Skippers bas och Bardelebens komp.
Niclas är också en bra sångare. Fick hela publiken och Ola Åkerman med sig i No No No… (uppfattade inte helt namnet från min sittplats bakom stå-och pallborden framför scenen). Fick nostalgiska vibbar i Schooldays-HeyBaberiba och den som sett filmen den danska Jönssonligan, det vill säga Olsen Banden, kände också igen titellåten med Papa Bue.
Nïclas sjöng skönt St James Infirmary och med tanke på hur världen ser ut i dag avslutade Esben Just Allstar med allsång i We Shall Overcome!
Ett fint avslut på en fin kväll.
Text och bild: PETER KASTENSSON