Musiker och sångare som trivs tillsammans. Som har roligt tillsammans. Då blir det en högtid även för publiken. Som på Palladium den här fredagskvällen då den fullmatade salongen hyllade de fem på scenen med stampningar och stående ovationer.
Jag har förmånen att kunna uppleva många konserter och aktar mig för att jämföra olika artister, men det som bjöds här var enastående. Malmötjejerna Vivian Buczek och Viktoria Tolstoy, två av landets absolut bästa jazzsångerskor, tillsammans med Claes Crona piano, Mattias Svensson kontrabas och elbas och Rasmus Kihlberg trummor.
Pärlorna trillade in en efter en. Här några i osorterad ordning. I What A Day For a Daydream (John Sebastian) med Vivian Buczek blev det fint utrymme också för Mattias Svensson med sin kontrabas. Jag har skrivit det förr, han ska inte bara lyssnas till utan även ses och hans duett med Rasmus på trummorna i Jerome Kerns The Way You Look Tonight gillades hörvärt av alla tillstädeskomna.
Vivian och Viktoria tillsammans i I Let’s Face the Music and Dance fick sällskap av Rasmus som trumsolist och Claes Crona bland annat (”komptrion” som är så mycket mer fick välförtjänt stort utrymme) fick vi en gungande, swingande blues som jag tyvärr tappade namnet på.
Viktoria Tolstoy gjorde en turné med stort saknade Svante Thuresson en kort tid innan han lämnade oss och tillsammans sjöng de My Funny Valentine. Nu blev det en finstämd version med Vivian Buczek och inte märkte i alla fall jag att Vivian drogs med en halsinfektion.
Nancy Wilson är ett ”måstenamn” för både Viktoria och Vivian. Ur hennes repertoar Save Your Life for Me, helt underbart. Liksom en ”uppdatering” av den låt Vivian skrev 14 år gammal(!), Fly Away, här bytte Mattias kontrabasen mot en el-dito.
Innan en kväll som upplevdes som alldeles för kort tog slut – långtifrån allt är nämnt här – bjöd den i flera sammanhang uppspelta kvintetten på Duke Ellingtons Don’t Get Around Much Anymore och Cole Porters Everytime We Say Goodbye.
Tack för jazzmagisk afton!
I publiken träffade vi bl a förnäme sångaren och trumpetaren Peter Asplund. Och efter konserten visade det sig att Vivian Buczeks halsåkomma var så pass svår att hon måst ställa in sin medverkan i kvällens konsert på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Men ersättaren ordnades på studs – Peter Asplund!
I publikhavet även Elinore Uvemark, sångerska, kyrkomusiker/kantor, körledare mm, och i styrelsen för Harry Arnold Sällskapet. I det sammanhanget kan påpekas kan att såväl Viktoria Tolstoy som Vivian Buczek fått ta emot Harry Arnold-stipendiet som utdelades tidigare, 2011 respektive 2016. Men fortfarande lever i hög grad det ungdomsstipendium, Stand By, som numera med hjälp av Bifrostorden och Ruby & Lars Ullmans Stiftelse uppgår till 15.000 kronor. Detta utdelas av Harry Arnold-sällskapet till fyra ungdomar vardera.
Text och bilder: PETER KASTENSSON