50-tal medlemmar hade mött upp till höstens första musikfest på Annebergsgården. Vi spisade först sedvanligt god mat av krögarparet Fridh. Som ”efterrätt” fick vi uppleva en strålande fin musikalisk soaré, som vårt ”husband” presenterade.
Sven-Erik ”Svempa” Lundeqvist hade samlat en fin grupp av musiker för att underhålla oss några timmar. Förutom Svempa själv på piano stod Simon Petersson för basen, Olle Dernevik på trummor samt Thomas Jonasson på tenorsax. Bandet fick en annan konstellation pga Cornelias frånvaro, samt att Thomas var gästsolist, för första gången hos oss liksom Olle Dernevik.
Thomas Jonasson visade sig vara en underbar saxofonist. Med sin mjuka framtoning i sitt spel framstod han i full klass med Bjarne Nerem och Arne Domnerus. Cornelias ersättare Olle Dernevik visade sig vara en elegant trummis. Med sitt spel, främst med visparna, gav han en fina bakgrund till de övriga musikerna. Svempa var på sitt bästa humör med trevliga presentationer mellan låtarna och hans vän Simon Petersson skötte sin bas med en mogen känsla, som vi nog inte hört hos honom tidigare.
Programmet blev en fin blandning av ballader och Stride and Shine, alldeles välkomponerat för vår publik. En del låtar blev också sjungna av Svempa.
Bland låtarna kan nämnas; Pennies from Heaven, Sheik of Araby där Thomas Jonassons mjuka ton framstod vackert mot övriga i gruppen. En påminnelse om vår egen Hans Alfredson fick vi med låten ”Ett glas öl”. Sedan följde Makin’ Woopee och som avslutning sjöng Svempa ” When I get to old to Dream”
Därmed kan konstateras att denna kväll blev en trevlig kväll som gladde våra närvarande medlemmar mycket.
Vid pennan: BO HELLMUTH
Bilder: RAGNVALL DAHLSTRÖM