Ännu en succé för Roger Berg Big Band och Roger’s Sisters på Malmö Festivalen

Tyvärr är det inte ofta vi i Malmö får höra och se R3B, Roger Berg Big Band & Roger’s Sisters. Det var väl ett år senast – också i Swingtältet hos Malmö JazzHouse. Sedan det gamla Konserthuset ersattes av Malmö Live och storbanden förvisades bort från Pildammarnas Sommarscen gives det inte utrymme för storbanden. Bortsett från Monday Night Big Band som har fina konserter med gästartister i Kuben/Malmö Live vid några tillfällen.

Onsdagskvällen under Malmö Festivalen kunde Roger Berg äntra scenen med sitt band och sina tjejer. Swingtältet förflyttat med några meter till Raoul Wallenbergs Park, mera kompakt och högre till tak, vilket gav bättre ljud.
Vi fick några intensiva timmar sedan bandet inlett med Basiearrangemang av Moten Swing och Benny Goodman/Lionel Hamptons Flying Home med bl a fint klarinettsolo av Mattias Carlson.

Flera nya bandmedlemmar sedan förra året men allt satt som vanligt tight och välljudande. Så vitt jag vet har man väl också haft några spelningar i Danmark, där man är mera vänligt inställt till bigband än Malmö stad.

Roger’s Sisters: Katarina, LinaMaria & Sandra

Roger’s Sisters är populära hos swingälskarna och fick välförtjänt utrymme sedan Sandra Marielle varit först ut i trion med Shiny Stockings och LinaMaria Bengtsson följt upp med Straighten Up and Fly Right. Katarina Elmberg hade sitt första soloframträdande i Sentimental Journey och alla ”systrarna” tillsammans avslutade första set med Bye Bye Blackbird, Apple Blossom Time och Oh Johnny – närmare legendariska Andrews Sisters kan man inte komma. Härligt utspel på scenen dessutom!

Katarina Elmberg
LinaMaria Bengtsson
Sandra Marielle Hansson

Då hade bigbandet dessförinnan bjudit på Cherry Point, ny för mig, med fint Basieplink på elpianot av av Mats Nilsson och briljant klarinett igen med Mattias Carlson. Mera klarinettsolo blev det faktiskt av Peter Wilgotsson som lämnade barytonsaxen för en stund i Lady Be Good där Håkan Ekvall också fick resa sig med tenorsaxen.
Även om bandleader Roger Berg bakom sina trummor anser att O Sole Mio är den sämsta och mest långtråkiga italienska barnvisa som finns, så fixar ändå gubbsen (Dorte Svare Hansen i saxsektionen icke att förglömma!) till det med hjälp av Christoffer Sjögrens trombon. Med saxhjälp också av Mattias C.

Roger hade under sina spelningar på danska sidan av Öresund snappat en Henrik Egholm Petersen som visade sig vara en crooner i den bästa av meningar.  Han kom med eget arr av Richard Rogers Where Or When innan Don’t Worry ’Bout Me som, om jag läst på rätt, introducerades i Cotton Club Show 1939. Arrangemanget av The Best i Yet To Come, inspelat av bl a Frank Sinatra på 60-talet, delades ut till bandet i samband med spelningen. God gammal swing satt förstås som en smäck!

Henrik Egholm Petersen

En rivande The Carioca, som faktiskt var första filmdansen för Fred Astaire och Ginger Rogers i Flying Down To Rio 1933, inledde andra set där Lasse Lundström med sin ”campingbas” (tror jag han kallar den ”hopfällbara” doublebasen) gladde. Efter Blues In Frankie’s Flat (Basie) kom ”Sisters” tillbaka – LinaMaria med Why Don’t You Do Right från Peggy Lee/Benny Goodmans repertoar, Sandra Marielles favorit(?) Sakta Vi Gå Genom Sta’n (Walking My Baby Back Home) och Katarina med härligt utspel Orange Coloured Sky, känd bl a genom Natalie Cole.
Jodå, danske Henrik Egholm Petersen kom tillbaka. Med Harold Arlens (också från The Cotton Club) I’ve Got The World On A String och I’m Gonna Sit Right Down and Write Myself A Letter, från tidiga inspelningar med namn som Nat King Cole.
Nytt Andrews Sister-swing blev det i Boogie Woogie Bugle Boy och Bei Mir Bist du Schein och kvällen avslutades också av Roger’s Sisters med Everybody Love Somebody som gjordes till en världshit av Dean Martin.
Roger Berg själv då? Vi vet att han är bigbandtrummis av världsklass och det bevisar han förstås genom hela kvällen. Han var frikostig mot sina sångsolister och det blev lite tight med tiden mot slutet, när klockan var 23 måste tältet utrymmas. Det gjorde att vi bara fick en kortversion av trumsolot i requesten Sing, Sing, Sing. Men vem är jag att klaga på denna succéafton…

Bara att hoppas att Lillemor Johnsson och hennes Malmö JazzHouse orkar fortsätta åtminstone ännu ett år med sitt Swingtält under Malmö Festivalen. Det är inte billigt för alla som hjälper Malmö stad att göra succé av Festivalen. Det handlar om många gratisvolontärer och musiker som ställer upp för ”vänskapspris” i tälten utanför kommunbetalda scener.
Det var annat när Festivalen startades för sådär en drygt 35 år sedan som hjälp för klubbar att tjäna pengar. Innan allt vad tillstånds-, hälsovårds- och andra myndigheter klev in och försvårade och fördyrade det hela. Nu får jag väl på f-n…

Text och foto: PETER KASTENSSON

FOTNOT: Hela bandet ska förstås nämnas:
Trumpeter: Get-Inge Persson, Fredrik Håkansson, John Sciera Jensen, Patrik Ekdahl. Tromboner: Christoffer Sjögren, Rolf Mandix, Ludvig Colldén, Erik Axelsson. Saxar: Mattias Carlson, Dorte Svare Hansen, Håkan Ekvall, Berndt Sjögren, Peter Wilgotsson. Kompet: Mattias Nilsson piano, Lasse Lundström doublebas och maestro himself Roger Berg trummor.

Peter Wilgotsson

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *