Det är nog inte så många klubbkvällar som kan bjuda på en underhållning av samma höga kvalitet som det Harry Arnold-sällskapet hade vid sitt Höstmöte nyligen på Annebergsgården. Vivian Buczek och Roger Berg Swing Explosion & Rogers Sisters.
Ingen lär väl ha undgått att den traditionella stipendieutdelningen på Pildammsteatern det här året uteblev eftersom Malmö Sommarscen kom med ett sent återbud till Harry Arnold-sällskapet som haft den här utdelningen på den unika teatern sedan 1992. Vad som utlöste återbudet kan vi bara spekulera om, men nu var fakta så, och stipendiet fick alltså utdelas på annan plats.
Stipendiaten Vivian Buczek kom till en fullspikad restaurang på Annebergsgården där krögarparet Elisabeth och Jörgen Fridh serverade en utsökt delikatesstallrik. Och Vivian bjöd verkligen på sig själv tillsammans med Roger Berg och hans musikanter.
Swing Explosion satte stämningen direkt med Basies Jumpin At The Woodside och Rogers Sisters, alltså Katarina Elmberg Jonsson, Dorota Berg och Sandra Marielle Hansson-Cevic, följde upp med sin härliga stämsång i Bye Bye Blackbird. Publiken var direkt med.
Dags för Vivian Buczek, som hade mamma, sambo och son ”i kulissen”, att – äntligen! – få sitt stipendium. Bo Hirche och Tommy Nilsson, ordförande respektive kassör i HAS, delade ut stipendiebeviset plus 10.000 kronor till Vivian Buczek. Att Vivian har Ella Fitzgerald som inspirationskälla och väl uppfyller Sällskapets skrivning ”skall tillvarata den musik som Harry Arnold stod för samt föra ut denna till alla som har ett intresse av denna”, kunde den fullsatta restaurangen snabbt hålla med om.
Vivian Buczek inledde med No More Blues och vi fick en känslig tolkning av Misty tillsammans med trumpetaren Fredrik Håkansson. Misty av Vivian tillägnad sin i fjol avlidne fader ”som var du än finns är du säkert mycket stolt över mig nu.” En hyllning till i år bortgångne Toots Thielemans fick vi i Bluesette. Toots är an de många världsartister som Vivian sjungit tillsammans med.
Innan pausen kom Rogers Sisters tillbaka med fina Apple Blossom och Sing, Sing, Sing som svänger härligt även i en vokal upplaga (där inte Roger Berg har huvudrollen med sina trummor…).
Swing Explosion består förutom Roger och nämnde Fredrik Håkansson av trombonisten Vincent Nilsson (HAS-stipendiat 2007), Ed Epstein sax, Hans-Inge ”Singe” Magnusson och Lasse Lundström (fick stipendiet 2012) bas och ”en av världens bästa” enligt Vivian.
Stompin’ At The Savoy inledde när pausen var slut och Ulla Neumann som vanligt sålt lott er på löpande band och ”systrarna” kom tillbaka med Shoo Shoo Baby och Mr Sandman. Vivian gladde mig med Things Ain’t What They Used To Be, en av mina favoriter alltsedan jag som tonåring spelade sönder en EP med den är låten och en fenomenal inspelning av violinisten Stuff Smith – en av världens främsta på sitt instrument! Här i en utsökt och kul improvisation med Vincent Nilsson, Lasse Lundström och Roger Berg. Tack Vivian!
The Man I Love med bl a Singe Magnusson och Lasse Lundström gav också ståpäls inför finalen där vi fick Oh Johnny med Rogers Sisters och alla tillsammans i Dean Martins gamla örhänge Everybody Love Somebody Sometimes.
…och med den smekande i öronen gick vi alla glada och nöjda hem efter en kväll som många menade var ”den bästa någonsin”!
Stort tack till krögarparet Elisabeth och Jörgen Fridh och medhjälparna Martin Andersson och Caroline Berg för utsökt mat och service.
Text och bilder: PETER KASTENSSON
Kolla här vilken recension Vivian fick i Östgötacorren efter sin konsert där nyligen: