Hem

Harry Arnold-sällskapet

Succé för Stand By-stipendiaten vid Oktoberfesten med Roger Berg Swing Explosion och Roger's Sisters

Text och Foto:

PETER

KASTENSSON

Charlotta Andersson hade inga problem med att visa sin improvisations-förmåga tillsammans med Roger Berg och Lasse Lundström i Exactly Like You och fick välförtjänt sitt stipendium av Bo Hirche och Birgitta Nilsson från Harry Arnold-sällskapet.

Vilken succé för årets Stand By-stipendiat Charlotta Andersson. Hon tog ett fullsatt Annebergsgården och Roger Berg Swing Explosion & Rogers Sisters med storm denna onsdagskväll. Vad månde bliva!

 

Swing Explosion inledde kvällen sedan en delikat fiskrätt - havskatt – serverats och uppätits. 9:20 Special från Count Basie-albumet följdes av Woody Hermans Woodchopper’s Ball. LinaMaria Bengtsson med Paper Moon och Maria Hellström med I Wanna Be Loved By You förhöjde stämningen än mer. Innan det var dags…

27-åriga smålandsbördiga Charlotta Andersson från Malmö fick från Harry Arnold-sällskapets ordförande Bo Hirche och sekreteraren Birgitta Nilsson ta emot bevisen på 2018 års Stand By Stipendium, 3000 kronor, diplom och blommor. Bo Hirche läste även upp styrelsens motivering för att dela ut stipendiet till Charlotta:

 

”En ung och spännande gitarrist som utvecklat en egen röst i jazzen med ena benet i jazztraditionen och det andra i mer moderna uttryck. Hon skriver sin egen musik där hennes intryck vävs samman och med sin grupp levererar hon jazzen med starkt uttryck och stor inlevelse.”

Motiveringen formulerad med hjälp av Mattias Hjorth som tipsat oss om Charlotta och dessutom varit hennes lärare på Malmö Musikhögskola.

 

Charlotta tog sedan plats i orkestern med en version av Jimmy McHughs Exactly Like You och hennes samspel med Lasse Lundström på kontrabasen och Torbjörn Brorson vid pianot var härligt att både se och höra. Att Charlotta väl behärskade improvisationens konst var det ingen som tvivlade på. Det här var första gången som hon mötte bandet, några repetitioner med det så samspelta Swing Explosion fanns det ingen tid till. Charlotta fortsatte sedan med Beatles Can’t By Me Love med Sandra Marielle vid sångmikrofonen.

Den som väntade på alla tre Sisters tillsammans i Andrew Sisters repertoar blev förstås väl tillgodosedda efter Swing Explosions med Irving Berlins Alexanders Ragtime Band där Lasse Lundström visade sina färdigheter med stråke och Marie Boogie Woogie Bugle Boy, Mr Sandman, Oh Johnny, Apple Blossom, Shoo Shoo Baby och Bei Mir Bist Du Schein satt förstås som en smäck med tjejerna. Charlotta kom tillbaka med Count Basies Splanky (från ”atombombsvinylen” 1958) innan Roger Berg fick excellerera i Louis Primas Sing, Sing, Sing. Annehemgården vibrerar fortfarande!

 

Ett extranummer applåderas fram med hjälp av Roger och då fick vi hela gänget tillsammans i Bye Bye Blackbird! Det vill säga förutom Charlotta Andersson, Roger vid trummorna, Calle Lindberg trombon, Fredrik Håkansson trumpet, Ed Epstein saxar, Torbjörn Brorson piano, Lasse Lundström kontrabas och så Rogers Sisters Maria Hellström, Linamaria Bengtsson och Sandra Michelle.

Eter konserten sågs vår stipendiat i glatt samspråk med Lasse Lundström och Ed Epstein. Kanske ett kommande samarbete?!

 

FOTNOT. I Wanna Be Loved You blev känd genom Marily Monroe i Billy Wilders film Some Like It Hot med bl a Tony Curtis och Jack Lemmon 1959.

 

Text och foto: PETER KASTENSSON

 

Fullsatt, svängig jubileumsfest med

Svante Thuresson, Mimi Terris och

MONDAY NIGHT BIG BAND

Nyligen firade Monday Night Big Band 30-årsjubilem. Man gjorde det tillsammans med Musik i Syd på Palladium i Malmö, som var komplett ”sold out”.

 

Bandet bildades av Malmös Jörgen Nilsson som stort tagen av Thad Jones-Mel Lewis amerikanska band på Village Vanguard i New York bildade ett eget band som började på Mattssons i Malmö. Varje måndag och bandets namn var därmed givet.

Saxofonisten Jörgen Nilsson kom med i det band som Thad Jones turnerade med i Europa, med basen i Köpenhamn. Jörgen Nilsson gick bort alldeles för tidigt, Monday Night Big Band - MNBB – fortsattes av hans sambo Ann-Krestin Wernersson och numera är trumpetaren och arrangören Mårten Lundgren en av de drivande i MNBB.

En fredag i november var det alltså 30-årsjubileum med ingen mindre än legendaren Svante Thuresson och rising star Mimi Terris som sångsolister. Vilken kväll det blev! Med - självfallet - mycket musik från Thad Jones, MNBB sätter verkligen hans musik som en smeck och det förvånar ju inte. Allt från inledande Big Dipper där Sven-Erik ”Svempa” Lundeqvist gav Palladiums fina flygel full rättvisa och Mårten Lundgrens trumpetspel fångade upp applåder liksom Ulf Holmströms sax. Pernille Bévort från Danmark är bandets enda kvinnliga musiker och fick ta solistplaceringen framför bandet några gånger i bl a Little Pixie (tror jag det var…).

Svante Thuresson såg verkligen ut att trivas. 82 är sägs han vara, men f-n trot… Han intog HELA scenen! Stannade gärna kvar lutad mot flygeln för att njuta av övriga när det inte ”var hans tur”! Monicas Vals (Bill Evans Waltz For Debby) med tom. lite scat, Olle Adophsons härliga Grön Kväll I Mariannelund, Especially For You hade Svante själv skrivit en svensk text till, med ”Svempa” en underbar version av The End Of A Love Affair och stående ovationer gav till slut klassikern Sweet Georgia Brown.

Svante bjöd också på gamla fina Kära Båt från Gals And Pals-tiden och tillsammans med Mimi Terris bjöds scat i I’m Old Fashioned, väl understödda av Ola Åkermans trombon.

Mimi Terris! Hon är brant på väg uppåt inom jazzen. När jag hörde henne för första gången för rätt många år sedan på dåvarande Café Selina (nu Charlie Scotts) i Köpenhamn kom hon direkt som elev från danska Operan och hoppade in i Björn Ingelstams Band och sedan var hon fast för jazzen. Lite enkelt uttryckt…

Mimi skriver mycket egen musik och Mårten Lundgren har gjort flera fina arrangemang till henne för storband. I Vakna Upp hörde vi Mårten på flygelhorn och i Varde Ljus Pernille Bévort med sin sax tillsammans med Mimi.

Själv fastnade jag speciellt för Mårten Lundgrens arr till Mimi Terris egen text till Sommarpsalm (psalm 201 En Vänlig Grönskas Rika Dräkt med text av Carl David af Wirsén och musik av Waldemar Åhlén 1889). Lite av ”läsarsång” och Frälsningsarmén över Mårten Lundgrens arrangemang musiken! Jag kom att tänka på ett reportage jag gjorde i mitten/slutet av 60-talet för Kvällsposten om bandylegendaren i Nässjö, bl a, Uno Wennerholm. Han var frälsningsmajor i Tranås och en mycket duktig trombonist som gästade Malmö och ”frälsis” som solist.

Så’na tankar man kan få en fredagskväll på Palladium när Monday Night Big Band jubilerar. Eller är jag kanske lite ”hällörad”?

Höll på att glömma att min granne Jan "Sigge" Sigurd i bakvänd keps var presentatör och dessutom framträdde med bandet i Makin' Whoopee!

 

Text och dålig bild: PETER KASTENSSON

 

Journalisten, författaren och jazzälskaren CHRISTER BORG har avlidit

Högklassig söndagsmusik med "Svempa" Lundeqvist

Att arrangera en musiksoaré en söndagseftermiddag på Annebergsgården visade sig vara en succé för Harry Arnold Sällskapet. Runt 80 personer kom för att lyssna till Sven-Erik ”Svempa” Lundeqvist och hans vänner och äta en frikostig buffé.

 

Pianisten Sven-Erik Lundqvist är också en frikostig man. Innehar det första ungdomsstipendiet Stand By och hade den här eftermiddagen tagit med sig en annan Stand By-pristagare i Simon Petersson med sin bas, underbare saxofonisten Thomas Jonasson, nya bekantskapen och sångerskan Maria Schiller och Svempas ungdomskompis från Sala David Norberg som är på väg att med sina trummor flytta till Malmö.

Det blev en härligt svängig söndag där bandmedlemmarna verkligen fick bjuda på sig själva.

Thomas Jonassons har ett skönt och mjukt spel på sin elegant guldglänsande sax påminnande om Lester Young och Lee Konitz och bättre jämförelser finns inte och hans samspel med Maria Schilling (stackar’n, hade en nystukad fot!) i Duke Ellingtons Mood Indigo var en ren njutning. Mera Jonasson i Ellingtons i It Don’t Mean A Thing och när han drog igång hårdsvängande Some Of These Things fick vi åhörare uppmaningen att vänta med eventuell dans till en lugnare låt ”av hälsoskäl” - jo, vi har tonåren en bit bakom oss… Maria och Running Wild var också en temperaturhöjare!

”Svempa” gav i I See You In My Dreams en solouppvisning i hur man spelar stride piano à la Art Tatum/Fats Waller där enkelt uttryck en snabbt jobbande vänsterhand är sin egen rytmsektion med inslag av ragtime. Suveränt skickligt!

Simon Petersson, som varannan vecka kan ses och höras i Malmö Stadsteaters hyllade föreställning av Monicas Vals (alternerar med Johnny Åman), bjöd på basen tillsammans med David Norbergs trummor på en fin tolkning av Oscar Pettifords Blues In The Closet och hela gänget kunde som avslutning bejublas i Georgia On My Mind.

Ulla Neumann krängde vin-, kaffe-, måltids- och CD-lotter som tog slut på nolltid och vad jag vet var det ingen som fick parkeringsböter eftersom parkering på gatan är tillåten söndagar (men Annebergsgårdens gästparkering numera är inskränkt till två timmar!).

 

Text och foto: PETER KASTENSSON

 

Härlig swing och mycket folk på Harry Arnold Sällskapets söndagsträff.

En av jazzens stora till skyndare i Malmö har avlidit. I en ålder av 79 år har Christer Borg efter en kort sjukdomstid lämnat oss.

 

Jag jobbade under många år på Kvällsposten tillsammans med Christer Borg, han på nöjesredaktionen och jag på sportredaktionen.

Vi hittade en gemensam nämnare i jazzen och faktiskt var det Christer Borg som fick övertalat mig att gå och recensera en konsert på Malmö Stadsteater (nu Operan) med Sara Vaughan. Jag har förträngt när det var, men troligen någon gång i slutet av 70-talet då hon fanns i Norman Granz’ ”stall” och Malmös store jazzpromotor på den tiden, Bo Johnsson, lyckades locka stora namn som Count Basie och Duke Ellington till Malmö.

Jag instämmer gärna i de minnesord ”en kvartett oldtimers” från Kvällsposten skrev i Sydsvenskan – Ulf R Johansson, Claes-Allan och Else-Marie Lundin och Christina Areskoug:

 

”Vi är en kvartett oldtimers från Kvällsposten som gärna vill minnas och hedra vår kompis Christer Borg. Flera av oss har känt honom sedan 60/70-talen och minns Christer med värme. Nästan dagligen hade vi kontakt och umgicks privat. Christer satte sannerligen guldkant på vår tillvaro.

Christers journalistiska karriär ledde honom från Skånska Dagbladet till Kvällsposten, där han så småningom blev nöjeschef. Själv fokuserade Christer gärna sitt eget skrivande till våra stora folkkära underhållare, till tv (där han själv ledde en serie om cirkus) och krogshowerna under dess storhetstid. Jazzen förblev en konstant i hans musikaliska liv. Det han inte visste kunde han alltid kolla upp med kompisen Leif ”Smoke Rings” Anderson.

När idén om ett Kvällspostens eget årliga nöjespris dök upp var det Christer som helt satte sin prägel på utmärkelsen, Edvardpriset. Han diskuterade saken med Edvard Perssons änka Mim, och hon godkände projektet. Sedan 1979, då Nils Poppe blev den förste att erhålla statyetten skapad av Malmöskulptören Thure Thörn, har priset årligen delats ut.

Till allt annat var Christer även en kunnig Malmöhistoriker, bevisat genom hans medverkan i Malmö stads historia, genom de senaste årens böcker om krogshowandets Kronprinsen och den stora biografin över Östen Warnerbring. Han var även en av arkitekterna bakom boken Jazzen i Malmö, medverkade i skriften om Victoriateatern. Till detta "med mera" hörde den första biografin över ABBA och Stikkan Andersson, vilken blev en outsinlig källa till nyheter.

Att Christer kunde mycket om Malmös historia är inte så konstigt. Till en av anfäderna i rakt nedstigande led hörde Frans Suell, och Christer brukade skoja med sina barn och barnbarn att de hade en berömd släkting som stod staty i stan.

Själv kommer Christer inte att få en staty men många utanför tidningens led kommer att minnas honom som en stor och positiv Malmöprofil. De senaste åren var han dessutom en eftertraktad föredragshållare.

Christer kände starkt även för nöjeslivets Köpenhamn. Han ledde i många år det illustra sällskapet Gammel Danskens Vänner, men hade även tid att engagera sig i sammanslutningar med Git Gay och Johnny Bode på programmet.

Med Christer Borgs bortgång sätts den bortre parentesen för en unik och framgångsrik karriär inom svensk nöjesjournalistik. Christer tillhörde den gamla skolan för vilken innehåll och substans i artistlivet var det centrala. Resultatet blev att Christer blev allas vän i nöjesbranschen; i sin kommande memoarbok "Mina nöjesbekanta - från A till Ö" (Kira förlag) berättar han att han möjligen haft ett horn i sidan till en viss skådis. Det är allt.

Det som karakteriserade Christers personlighet var hans omtänksamhet och hjälpsamhet. Det omvittnas av alla. Vare sig det gällde att få skjuts till Kastrup eller gå ut med hunden, om det behövdes. När kolleger eller Malmöartister blev sjuka besökte han dem gärna, även på det Hospice i Malmö som genom ödet kom att bli hans eget sista boende.”…..

-------------------------------------------------------------------

Christers Borgs sista bok som omnämns ovan hann han färdigställa innan han rycktes bort. Den utkommer i slutet av året och kommer självfallet att införlivas tillsammans med hans andra böcker i min bokhylla.

Christer Borg kommer att saknas i det gamla gäng Kvällspostare som då och då under Erik ”Direkt” Johnssons beskydd företar utflykter till så skilda mål som Köpenhamns undre konstvärld ute vid Zoo, tidningsmuséet i Kungsbacka, Bakken, Jernbanecaféen eller senast, Leksaksmuséet i Eslöv.

Vi höjer en Gammel Dansk till hans minne.

 

- PETER KASTENSSON

 

Bli medlem i Harry Arnold-sällskapet!

Du får rabatt på våra konserter och medlemstidningen Stand By som kommer med fyra nummer per år.

Bara 250 kronor till bankgiro 5777-5884

Webmaster: PETER KASTENSSON

Ansvarig utgivare: BO HIRCHE

Copyright © All Rights Reserved